Joolz

Det känns konstigt tomt. För en månad sen längtade jag bara tills hon skulle åka hem till Danmark igen, och nu sitter jag här och kan inte sluta gråta. Heidi, en av ”the original five”, lämnade International House idag, för att återgå till sitt normala liv med hus och sambo i Danmark. Vi upptäckte London tillsammans, vi bodde i samma hus, vi var grannar. Vi sågs varje dag. Okej, ibland kunde hon reta gallfeber på mig genom att aldrig sluta babbla, och jag önskade att hon skulle vara någon annanstans. Men nu känner jag bara ett stort svart hål. Kommer jag någonsin att träffa Heidi igen? När? Det är inte bara det faktum att hon är borta, utan hennes hemfärd påminner mig om att inom en ganska snar framtid så kommer jag att bli tvungen att säga hej då till Sarah, Becci, Patricia, Daniel, Inger och Hallegerd också. Det var en sak att lämna allt och alla hemma i Sverige. Jag visste att det bara var för ett halvår och att jag skulle se er snart igen, Men dessa människor, som jag har kommit att älska, som älskar mig, som jag har upplevt så många saker med, som jag har lärt mig så mycket av, dem som jag har kommit så nära på så kort tid, dem som jag räknar som min familj här. Dem måste jag säga hej då till utan att veta om jag någonsin kommer att träffa dem igen. Det känns sorgligt, och jag vill inte, vill inte, vill inte! Jag vill stanna här med dem på International House för alltid! Jag vet att det inte går, och jag vet att det är just för att vi har haft så kort tid tillsammans som vi har umgåtts så intensivt. Avsked är jobbiga. Jag försöker intala mig själv att vi kommer att ses igen, att vi om några år kommer att ha en re-union, alla vi internationella studenter, och vi kommer att sitta nere på Wetherspoons och dricka öl och prata och skratta som vi har gjort under dessa tre månader. Jag kommer att sakna våra vardagliga middagar i matsalen. Jag kommer att sakna våra utflykter. Jag kommer att sakna Thirsty Thursday. Jag kommer att sakna alla skratten. Alla galna upptåg. En mysig filmkväll uppkrupen i någons säng i mysbyxor. Jag kommer att sakna att bara glida ner på puben och ta en öl och snacka lite skit. Jag kommer att sakna International House, vårt rum, som jag har gjort till mitt hem. Jag kommer att sakna er, mina vänner, jag älskar er så mycket!

- Lars Winnerbäck – Vemodets man