Sista inlägget från Julia Kylberg..
Kära bloggläsare!
Jag är inte längre Julia Kylberg. Jag är nu Julia Månsson. Alltså har min blogg flyttat till:
http://frumansson.blogg.se/
Jag är inte längre Julia Kylberg. Jag är nu Julia Månsson. Alltså har min blogg flyttat till:
http://frumansson.blogg.se/
Möhippa/svensexa
Jag VISSTE det! Jag hade på känn att det skulle bli i lördags. Dock inte var, med vem, eller i vilken form. Jag pratar om möhippan. The Möhippa of möhippor, alltså MIN, som MINA söta vänner ordnat bara för MIG! Anledningen till att jag misstänkte att det skulle ske i lördags var helt enkelt att det inte fanns någon annan dag att välja på. Henke skulle ju komma hit på förmiddagen och spela vigsel-låtarna, men Sara kunde inte följa med för hon skulle "hjälpa mormor att frosta av frysen och plocka fram utemöblerna". Yeah, right! Nåväl, Henke kom i alla fall som avtalat och jag säger bara WOW, där har ni en kille som överträffar originalet - i alla lägen!
Vid halv tolv ringde det på dörren där nere. I normala fall öppnar jag inte om jag inte vet att jag väntar besök, men jag fick göra ett undantag i lördags. Någon minut senare står två vilt främmande människor utanför dörren och har en leverans till mig, i form av ett brev med instruktioner. Om en timme går tåget mot Malmö C! Innan tåget går ska jag ha plockat ihop en kasse med diverse suspekta saker (ballongvisp, baddräkt, sax, plastpåsar etc). På Malmö C skulle jag leta upp Mr X (som för övrigt var en riktig heting!). Han skulle stå utanför Pressbyrån, vara välklädd och ha en plastkasse i handen. För att vara säker på att det var rätt man skulle jag ställa en fråga, och fick jag rätt svar kunde jag vara säker på att det var han. Mr X var inte svår att hitta, så sen bar det vidare på färden. Han hade brev nummer 2 till mig med vidare instruktioner. Jag skulle köpa mig en biljett till Köpenhamn och under färden dit klä på mig hela outfiten som fanns i kassen som jag fick av Mr X och sen be någon på tåget att fotografera mig med engångskameran som jag fick av den första budbäraren. Väl framme i Köpenhamn tågar jag ner för Ströget i en fuuuul klänning och en "Bride-to-be"-tiara och försöker läsa kartan som skickats med i påsen. Tur att det var ett hyfsat lätt mål, med tanke på min otroligt dåliga förmåga att läsa kartor ;-)
Efter en promenad i ösregn hittar jag i alla fall mina söta vänner under ett stort träd i kungens trädgård. Där var det uppbullat med picknick och vin. Sen följde frågesport med fina priser, mumsmumsig mat och många härliga skratt. När kylan tog över lite för mycket var det dags att vandra upp för Ströget igen. Jag fick ett par uppdrag längs med vägen, som klarades av sådär.. Jag skulle hitta någon som var född i juli (yeah!) någon som var vänsterhänt (what the F, var är alla vänsterhänta danskar när man behöver dem??) och någon som var i ålder mellan 35 och 40 (lyckades hitta en som precis fyllt 30 (pinsamt!) och en som sade sig vara mer än 40 (kul för henne att jag trodde hon var yngre =) men till slut hittade jag i alla fall en snubbe på en bar som var 34, och det fick duga ;-)
Sen blev det en sväng in på en pub där jag bjöds på en rosa drink och sen fick jag äntligen lov att ta av mig den fula klänningen och piffa upp mig inför kvällen. Därefter bar det av till min favvis-restaurang i Köpenhamn: Samos! Där blev det grekisk mat och vin därtill och en ”specialefterrätt” till den blivande bruden. Gissa vad? Jo, en BANAN, med två glass-kulor därtill och ingen SKED, utan första tuggorna skulle tas utan sked. Mycket lustigt. Gissa om hela restaurangen tittade på mig.. Men det bjuder jag på, det var riktigt skoj!
Efter den härliga middagen avslutades kvällen med ett par öl på en mysig pub med duktig trubadur. TACK Hanna, Sara, Annie och Alex för att ni ordnade en så himla mysig dag för mig!!!
När jag kom hem på natten var det ingen Mattias där. Jag misstänkte direkt att även han hade blivit utlurad på dumheter och jojo männsan, det hade han. Han och hans kompisar skulle just till att bestämma var efterfesten skulle äga rum när jag ringde och snabbt blev det bestämt att Rapsvägen 97 var ett bra alternativ. Så jag fixade snacks och plockade fram glas, sen störtade sju glada karlar in i lägenheten och behagade inte gå hem förrän efter det att morgontidningen hade kommit. Runt 4-snåret alltså. Vi ska inte ens tala om söndagen, men det var det värt! =)
Nu är det nedräkning! Det är nära nu, väldigt nära!
Kärlek!
Joolz
Vid halv tolv ringde det på dörren där nere. I normala fall öppnar jag inte om jag inte vet att jag väntar besök, men jag fick göra ett undantag i lördags. Någon minut senare står två vilt främmande människor utanför dörren och har en leverans till mig, i form av ett brev med instruktioner. Om en timme går tåget mot Malmö C! Innan tåget går ska jag ha plockat ihop en kasse med diverse suspekta saker (ballongvisp, baddräkt, sax, plastpåsar etc). På Malmö C skulle jag leta upp Mr X (som för övrigt var en riktig heting!). Han skulle stå utanför Pressbyrån, vara välklädd och ha en plastkasse i handen. För att vara säker på att det var rätt man skulle jag ställa en fråga, och fick jag rätt svar kunde jag vara säker på att det var han. Mr X var inte svår att hitta, så sen bar det vidare på färden. Han hade brev nummer 2 till mig med vidare instruktioner. Jag skulle köpa mig en biljett till Köpenhamn och under färden dit klä på mig hela outfiten som fanns i kassen som jag fick av Mr X och sen be någon på tåget att fotografera mig med engångskameran som jag fick av den första budbäraren. Väl framme i Köpenhamn tågar jag ner för Ströget i en fuuuul klänning och en "Bride-to-be"-tiara och försöker läsa kartan som skickats med i påsen. Tur att det var ett hyfsat lätt mål, med tanke på min otroligt dåliga förmåga att läsa kartor ;-)
Efter en promenad i ösregn hittar jag i alla fall mina söta vänner under ett stort träd i kungens trädgård. Där var det uppbullat med picknick och vin. Sen följde frågesport med fina priser, mumsmumsig mat och många härliga skratt. När kylan tog över lite för mycket var det dags att vandra upp för Ströget igen. Jag fick ett par uppdrag längs med vägen, som klarades av sådär.. Jag skulle hitta någon som var född i juli (yeah!) någon som var vänsterhänt (what the F, var är alla vänsterhänta danskar när man behöver dem??) och någon som var i ålder mellan 35 och 40 (lyckades hitta en som precis fyllt 30 (pinsamt!) och en som sade sig vara mer än 40 (kul för henne att jag trodde hon var yngre =) men till slut hittade jag i alla fall en snubbe på en bar som var 34, och det fick duga ;-)
Sen blev det en sväng in på en pub där jag bjöds på en rosa drink och sen fick jag äntligen lov att ta av mig den fula klänningen och piffa upp mig inför kvällen. Därefter bar det av till min favvis-restaurang i Köpenhamn: Samos! Där blev det grekisk mat och vin därtill och en ”specialefterrätt” till den blivande bruden. Gissa vad? Jo, en BANAN, med två glass-kulor därtill och ingen SKED, utan första tuggorna skulle tas utan sked. Mycket lustigt. Gissa om hela restaurangen tittade på mig.. Men det bjuder jag på, det var riktigt skoj!
Efter den härliga middagen avslutades kvällen med ett par öl på en mysig pub med duktig trubadur. TACK Hanna, Sara, Annie och Alex för att ni ordnade en så himla mysig dag för mig!!!
När jag kom hem på natten var det ingen Mattias där. Jag misstänkte direkt att även han hade blivit utlurad på dumheter och jojo männsan, det hade han. Han och hans kompisar skulle just till att bestämma var efterfesten skulle äga rum när jag ringde och snabbt blev det bestämt att Rapsvägen 97 var ett bra alternativ. Så jag fixade snacks och plockade fram glas, sen störtade sju glada karlar in i lägenheten och behagade inte gå hem förrän efter det att morgontidningen hade kommit. Runt 4-snåret alltså. Vi ska inte ens tala om söndagen, men det var det värt! =)
Nu är det nedräkning! Det är nära nu, väldigt nära!
Kärlek!
Joolz
Nedräkning - 1 vecka kvar!
Jag kan knappt fatta det. Våren liksom bara flööööög iväg. Det kändes som om det var så många månader, veckor, dagar, timmar kvar. Och nu återstår det bara en vecka. EN VECKA. Sen säger det pang bom och så är jag plötsligt Fru Månsson! Någon mystisk form av spänd förväntan/nervositet/pirrighet/lyckorus har infunnit sig. Jag VET att vad jag INTE kan påverka, är vädret. Ändå oroar jag mig för just vädret. Har kollat 10-dygnsprognoser den senaste veckan, och först såg det riktigt bra ut. Nu ser det tyvärr sämre ut.. Man kan ju alltid hoppas att det ändrar sig igen. Den största katastrofen om det skulle regna är inte att vi inte kommer att kunna ha vigseln utomhus, utan fotograferingen ställer i så fall till det största problemet. Om det vräker ner kommer vi inte kunna bli fotograferade ute och då kommer bilderna inte bli lika fina.. Nåja, som sagt, jag VET att jag inte kan påverka vädergudarna, utan bara hoppas på att det i alla fall inte kommer att bli ihållande regn - och även om det SKULLE bli det så kommer det ju i vilket fall som helst bli världens underbaraste dag!!!
I torsdags kom Mattias vigselring med posten. Nu passar den både i storlek och på höjden, så nu kan vi dra en lättnadens suck på den fronten i alla fall! Nu hoppas vi bara att festprogrammen hinner bli klara i början på veckan så att Hanna får med sig dem ner på onsdag..
I går var Mattias och jag uppe i Hässleholm en sväng för att träffa vigselförrättaren. Verkligen en jättetrevlig prick! Det roliga är ju att Micke, som han heter, var Mattias klassföreståndare på mellanstadiet. Alla är liksom insyltade, på något vis ;-)
Om en liten stund kommer Henke hit och vi ska ha genrep på vigselmusiken. Trots att jag inte är det minsta orolig (Henke är gryyyym!) så blir det spännande att höra hur låtarna låter i hans version =)
Kärlek!
Joolz
I torsdags kom Mattias vigselring med posten. Nu passar den både i storlek och på höjden, så nu kan vi dra en lättnadens suck på den fronten i alla fall! Nu hoppas vi bara att festprogrammen hinner bli klara i början på veckan så att Hanna får med sig dem ner på onsdag..
I går var Mattias och jag uppe i Hässleholm en sväng för att träffa vigselförrättaren. Verkligen en jättetrevlig prick! Det roliga är ju att Micke, som han heter, var Mattias klassföreståndare på mellanstadiet. Alla är liksom insyltade, på något vis ;-)
Om en liten stund kommer Henke hit och vi ska ha genrep på vigselmusiken. Trots att jag inte är det minsta orolig (Henke är gryyyym!) så blir det spännande att höra hur låtarna låter i hans version =)
Kärlek!
Joolz
Borta bra men hemma bäst...eller?
Ja, det var ju ett tag sen jag skrev sist. Jag har helt enkelt inte haft tid att blogga. Med två små sötingar att ta hand om, en resa till Mallorca, lite besök på det och sen ett par dagar till att packa så har du mina sista veckor sammanfattade.
Jag befinner mig alltså på svensk mark igen. Vilket känns lite blandat. Alla frågar hur det känns att vara tillbaka i Sverige igen. Och visst känns det bra. Det här har ju jag längtat efter hela våren, maj månad, vara hemma hos Mattias igen, BRÖLLOP om två veckor.
Men samtidigt så sticker det till i hjärtat när jag tänker på "min" familj i Tyskland och tanken på att en ny au pair flyttar in i "mitt" rum i dag känns konstig. Men vi har ju alla vetat ända från början att jag skulle fara hem i maj. Jag är i alla fall väldans glad att jag åkte, för jag har lärt mig så himla mycket, både om mkig själv, om små barn, om kulturen i Tyskland och inte minst språket. Och sen har jag haft en himla skön tid, med en massa skratt och skoj och jag hade turen att hamna hos alldeles förträffliga människor som jag hoppas att jag kommer att hålla kontakten med resten av livet.
Som avskedspresent av familjen fick jag mina bröllopsskor! De ville så gärna att jag på min bröllopsdag skulle ha någonting som påminde mig om dem. Åhhhh, så sött!
Nu är det bröllopsfix, bröllopsfix, bröllopsfix och lite uppsatsarbete som gäller. Provade klänningen i tisdags, den sitter som en smäck! Den är verkligen såååååå fin!!! Var på IKEA och handlade bordsdekoration i onsdags, i går ringde jag blomsterhandeln och redde ut alla detaljer och Mattias ringde och beställde bröllopstårtan. I morgon bär det av till Nässjö för att prova/hämta ringarna.
Pusselbit för pusselbit hamnar på plats och snart kan det få bli den 23:e maj! I går fick vi orginalet till festprogrammet, och det blir verkligen SNYGGT! Nu ska det bara tryckas också och sen ska det bindas guldiga band om dem så är det också klart. Sen återstår lite småfix: som att träffa vigselförrättaren och planera uppläggningen av vigseln, prata med Adam som ska fotografera, träffa Henke som ska spela under vigseln, ringa ett par samtal och sen, ja sen kommer jag att vara fru Månsson!
Nya bilder finns att beskåda på min pixbox-sida.
Kärlek!
Joolz
Jag befinner mig alltså på svensk mark igen. Vilket känns lite blandat. Alla frågar hur det känns att vara tillbaka i Sverige igen. Och visst känns det bra. Det här har ju jag längtat efter hela våren, maj månad, vara hemma hos Mattias igen, BRÖLLOP om två veckor.
Men samtidigt så sticker det till i hjärtat när jag tänker på "min" familj i Tyskland och tanken på att en ny au pair flyttar in i "mitt" rum i dag känns konstig. Men vi har ju alla vetat ända från början att jag skulle fara hem i maj. Jag är i alla fall väldans glad att jag åkte, för jag har lärt mig så himla mycket, både om mkig själv, om små barn, om kulturen i Tyskland och inte minst språket. Och sen har jag haft en himla skön tid, med en massa skratt och skoj och jag hade turen att hamna hos alldeles förträffliga människor som jag hoppas att jag kommer att hålla kontakten med resten av livet.
Som avskedspresent av familjen fick jag mina bröllopsskor! De ville så gärna att jag på min bröllopsdag skulle ha någonting som påminde mig om dem. Åhhhh, så sött!
Nu är det bröllopsfix, bröllopsfix, bröllopsfix och lite uppsatsarbete som gäller. Provade klänningen i tisdags, den sitter som en smäck! Den är verkligen såååååå fin!!! Var på IKEA och handlade bordsdekoration i onsdags, i går ringde jag blomsterhandeln och redde ut alla detaljer och Mattias ringde och beställde bröllopstårtan. I morgon bär det av till Nässjö för att prova/hämta ringarna.
Pusselbit för pusselbit hamnar på plats och snart kan det få bli den 23:e maj! I går fick vi orginalet till festprogrammet, och det blir verkligen SNYGGT! Nu ska det bara tryckas också och sen ska det bindas guldiga band om dem så är det också klart. Sen återstår lite småfix: som att träffa vigselförrättaren och planera uppläggningen av vigseln, prata med Adam som ska fotografera, träffa Henke som ska spela under vigseln, ringa ett par samtal och sen, ja sen kommer jag att vara fru Månsson!
Nya bilder finns att beskåda på min pixbox-sida.
Kärlek!
Joolz