Spendera mera! (eller?!)
Det är ju så härligt att shoppa! Hur kommer det sig egentligen att shopping stillar ångest så effektivt!? Det FINNS ju inget bättre än att shoppa. Men det måste vara bra shopping. Bra shopping i min värld är när man hittar fantastiska saker till bra priser. Då känner jag mig lycklig i själen. Men är det inte lite ytligt? Jo, det är det ju. De nya kläderna/skorna/sakerna är roliga i ungefär två veckor, sen känns de inget speciella längre. Men just det att prova, hitta nåt ursnyggt som passar och som man bara mååååste ha och få köpa det, är så himla härligt! Och när man har jobbat hela sommaren så bode man väl kunna få unna sig en ordentlig shoppingrunda? Eller försöker jag bara rättfärdiga att jag spenaderat en massa pengar på saker jag egentligen hade överlevt utan? Nå ja, jag känner mig i alla fall extremt nöjd just nu, fastän jag har spenderat 1500 kr idag. Vad har jag då lagt pengara på? Jo, här kommer en lista:
Nu ska jag ha lördagskväll, med god middag, mys i soffan med smågodis och underhållning på TV. I morgon kommer Mattias hem från sin semester i England *jippi*.
Joolz
- 1 par jeans (mörkblåa) (Cubus)
- 2 toppar/tunikor (svart, blå) (Gina Tricot, rea)
- Cardigan (svart) (Gina Tricot)
- Tre par skor (två par svarta, ett par röda) (Skopunkten)
- 5 par strumpor (svarta) (HoM)
- 3 par nylonstrumpor (HoM)
- Foot Scrub, Foot Lotion (HoM)
- Foundation, Bronzing Brush, Lipgloss, Nagellack, Puderborste (HoM)
Nu ska jag ha lördagskväll, med god middag, mys i soffan med smågodis och underhållning på TV. I morgon kommer Mattias hem från sin semester i England *jippi*.
Joolz
De bortglömda
Vid buss-stationen på Bankgatan i centrala Lund finns det ett litet buskage och några parkbänkar. Där spenderar ett antal människor sina dagar. De lever sina liv på en parkbänk, med en öl i handen. Det är mest män, men även några kvinnor. De flesta är svenska, men några är även invandrare. De flesta är i 40-års åldern, men några är yngre och några är äldre. Dessa män och kvinnor har endast varandra. För samhället har helt glömt bort dem och låter dem sköta sig sälva. De får sitt socialbidrag så att de kan dricka sig igenom ännu en månad. Men vad hjälper pengar? Massor av folk passerar detta buskage, dessa parkbänkar, dessa människor, varje dag. Har dessa av samhället bortglömda människor tur, så får de kanske en blick av de förbipasserande människorna. Ofta är blickarna fyllda med förakt och avsmak. Men de allra flesta förbipasserande bemödar sig inte ens med att ge De Bortglömda en blick. Varför gör ingen något? Varför gör inte jag något? Vad ska jag göra då, blir motfrågan. Ska jag ge dem mina växelpengar så att de kan köpa sig en extra starköl just den här dagen? Ska jag sätta mig ner bredvid dem på parkbänken och försöka tala dem tillrätta och få dem att inse att det faktiskt finns en mening med livet? Eller ska jag bara låtsas som att de inte finns? Som att de är en del av infrastrukturen? Ska jag rösta på Vänsterpartiet och hoppas på att deras socialistiska tanke räcker såpass långt att samhället faktiskt kommer att ta hand om dessa bortglömda människor? Men vaddå. Jag är ju människa, och människan är girig. Mina pengar, som jag sliter och jobbar så hårt för varje månad, ska jag lämna bort större delen av dem till skatt, som ska försöka ändra på De Bortglömdas situation? Jag som alltid har skött mig, alltid varit duktiga flickan, alltid haft högst betyg, aldrig har kört för fort, aldrig ens har smakat på lösgodiset i affären, ska JAG behöva bekosta de där mähäna, som aldrig har gjort ett ärligt handtag i hela sina liv? Ska jag säga ärligt? Hur hårt jag än måste jobba för att få ihop vardagen, hur lite pengar jag än måste kunna klara mig på varje månad så skulle jag inte vilja byta med dem. Aldrig i helvete. Jag är bara glad och tacksam att jag fick en lugn och trygg start här i livet, att jag alltid har fått höra att jag är värdefull och att jag kan göra precis det jag vill, att jag har potential att bli absolut vad som helst, att jag alltid vet att jag har någonting att falla tillbaka på, någon som finns där för mig när jag behöver det stödet. De Bortglömda, de har endast varandra att söka lite värme och tröst hos. Samhället har svikit dem. Det är för jävligt.
Ich denke, also ich bin.
Pust, stånk och stön! Har ni tänkt på hur kort höstterminen är?! Vi började den tredje september, och den elfte december har vi sista tentan. Det blir...*räknar*.. sisådär tre och en halv månad, och då ska vi hinna ta lika många poäng som på vårterminen, som är cirka fyra och en halv månad. Jag säger då det! Men det finns faktiskt en fördel med att ha mycket att göra. Man blir mer effektiv. Man kan få mycket mera gjort inom loppet av en vecka om man har mycket att göra än om man har lite. Fast det är klart, det är lite jobbigt att känna det som att tiden hela tiden hinner ifatt en och att man inte riktigt har hunnit göra allt som man borde ha gjort. Jag är i alla fall nöjd med mitt beslut att jobba lite mindre den här terminen. Varannan helg kändes lite för tufft. Så nu har jag gått ner till var tredje helg plus varannan onsdagkväll. Lite mindre extrapengar varje månad, men det är värt det för att få lite mera tid för återhämtning.
Även om det känns som om hösten kommer att bli stressig och tuff skolmässigt, så finns det också extremt mycket att se fram emot! Bl.a två konserter (Lars Winnerbäck och Nightwish), två Göteborgsbesök, första besöket där blir nu sista helgen i september när det är bokmässa och andra besöket blir vid en av konsertern (Nightwish). Familjen (mor & Co) kommer och hälsar på två gånger innan jul, varav vid det ena tilfället blir det shopping i Köpenhamn och vid det andra så blir det Jul på Tivoli. Dessutom åker jag hem till Nässjö första helgen i oktober, då det blir firande av morfars födelsedag i form av kräftskiva. I slutet av oktober kommer H och hälsar på och förgyller min helg, då ska jag ge henne ett smakprov på Lunds studentliv och förhoppningsvis kommer vi då att dansa av oss en massa kalorier på Helsingkronas schlagernatt. Sen har jag fakiskt hela TVÅ hela helger i höst som än så länge är helt tomma. Kanske blir det Nässjö, kanske blir det slappa här hemma, kanske något annat. Den som lever får se. Så inte ska man klaga alltför mycket, när man har så mycket skoj att se fram emot innan det är jul igen! =) Sen under tiden ska jag förhoppningsvis ta alla mina poäng på tyskan plus färdigställa min hemtenta i engelska.
Man lever ju bara en gång! Carpe Diem.
Joolz
Även om det känns som om hösten kommer att bli stressig och tuff skolmässigt, så finns det också extremt mycket att se fram emot! Bl.a två konserter (Lars Winnerbäck och Nightwish), två Göteborgsbesök, första besöket där blir nu sista helgen i september när det är bokmässa och andra besöket blir vid en av konsertern (Nightwish). Familjen (mor & Co) kommer och hälsar på två gånger innan jul, varav vid det ena tilfället blir det shopping i Köpenhamn och vid det andra så blir det Jul på Tivoli. Dessutom åker jag hem till Nässjö första helgen i oktober, då det blir firande av morfars födelsedag i form av kräftskiva. I slutet av oktober kommer H och hälsar på och förgyller min helg, då ska jag ge henne ett smakprov på Lunds studentliv och förhoppningsvis kommer vi då att dansa av oss en massa kalorier på Helsingkronas schlagernatt. Sen har jag fakiskt hela TVÅ hela helger i höst som än så länge är helt tomma. Kanske blir det Nässjö, kanske blir det slappa här hemma, kanske något annat. Den som lever får se. Så inte ska man klaga alltför mycket, när man har så mycket skoj att se fram emot innan det är jul igen! =) Sen under tiden ska jag förhoppningsvis ta alla mina poäng på tyskan plus färdigställa min hemtenta i engelska.
Man lever ju bara en gång! Carpe Diem.
Joolz
Back in Arlöv!
Då jag som vanligt är på språng så blir detta ett mini-inlägg. Men det var så längesen jag skrev något att jag mest bara tänkte låta alla mina läsare veta att jag lever!
Nu är jag alltså tillbaka i Arlöv. Sommaren och allt som den innebar, är över. Terminen, med allt som den innebär, har börjat. Sommaren har varit fantastisk och jag önkskar att den hade kunnat vara för evigt. Jobbet var verklign underbart, och nu när lönen har kommit in på kontot också så känns det ännu bättre! Men nu är det tillbaka till att vara fattig student med ynka 7000 kr att leva på varje månad.
Semestern var trevlig, men hektisk! Vi hann med en hel del på bara tio dagar! Nässjö - Stockholm - Östersund - Jokkmokk - Gällivare - Kiruna - Luleå - Skellefteå - Bärby/Uppsala - Nynäshamn - Stockholm. Vi har sett och gjort mycket, men vila, det blev det inte mycket av! Bilder finns att skåda på följande länk:
http://www.pixbox.se/usr_show_id74815_page0_order1.html
I måndags började studierna, nämligen Tyska Fortsättningskurs. Terminen känns otriligt kort och det är ofantligt mycket som ska göras. Det är grammatik varvat med språkkunskap varvat med sjukt mycket läsning i kursen muntlig språkfärdighet och fram i oktober väntar översättning, kultur och litteraturhistoria och uppsatsskrivning. Puh! Men om man kör i 180 så ska det nog gå.
So long!
Joolz
Nu är jag alltså tillbaka i Arlöv. Sommaren och allt som den innebar, är över. Terminen, med allt som den innebär, har börjat. Sommaren har varit fantastisk och jag önkskar att den hade kunnat vara för evigt. Jobbet var verklign underbart, och nu när lönen har kommit in på kontot också så känns det ännu bättre! Men nu är det tillbaka till att vara fattig student med ynka 7000 kr att leva på varje månad.
Semestern var trevlig, men hektisk! Vi hann med en hel del på bara tio dagar! Nässjö - Stockholm - Östersund - Jokkmokk - Gällivare - Kiruna - Luleå - Skellefteå - Bärby/Uppsala - Nynäshamn - Stockholm. Vi har sett och gjort mycket, men vila, det blev det inte mycket av! Bilder finns att skåda på följande länk:
http://www.pixbox.se/usr_show_id74815_page0_order1.html
I måndags började studierna, nämligen Tyska Fortsättningskurs. Terminen känns otriligt kort och det är ofantligt mycket som ska göras. Det är grammatik varvat med språkkunskap varvat med sjukt mycket läsning i kursen muntlig språkfärdighet och fram i oktober väntar översättning, kultur och litteraturhistoria och uppsatsskrivning. Puh! Men om man kör i 180 så ska det nog gå.
So long!
Joolz