Joolz

Oj, oj, oj, nu har det gått så där lång tid sen jag skrev sist, IGEN! En hel MÅNAD sen! Man kan ju nästan misstänka mig för att vara bloggmördare, men lugn kära trogna läsare, lugn, så är inte fallet! Det är bara det att jag ibland glömmer bort min lilla blogg, men oftast är jag väl bara för slö för att uppdatera..

 
Ja, man kan ju säga som såhär: Det har hänt ofantligt mycket sen sist jag skrev, så jag får väl köra en snabbgenomgång här:

 Födelsedagar till förbannelse

Det är vääääldigt många som har fyllt år på sistone. Fästmannen var först ut den 7:e juli. Märk väl att det inte var vilken födelsedag som helst, utan den 30:e! Dagen förflöt dock lugnt och stilla utan speciellt mycket pompa och ståt. Och vi kan nog pusta ut, för ja, han är ungefär likadan nu som innan födelsedagen. Men för att citera en arbetskamrat till mig: ”Va, är han 30 år?! När jag tänker på en 30-åring så tänker jag på någon med fru, barn, hus och bil!” Och ja, kanske det. Men JAG är ju tack och lov inte 30 ännu!

   Den 12 juli fick farmor och Hanna dela bemärkelsedag. Hanna blev 23 och farmor blev 92. Och vem av dem hade åldersnoja? Nej, Hanna, vi pratar inte om det! ;-) Det blev så klart traditionell jordgubbstårta hos farmor i Göteborg, pappa börjar få in rutinen på den där tårtan nu! Hanna firade ju sin födelsedag helgen som följde. Det finns väl inte så mycket att säga om den festen som inte redan har sagts.. Så länge det bara var Hanna och jag gick det finfint. Det var sen, när de riktiga gästerna kom, som kaoset bröt ut. Det började med att duschen inte funkade, det fortsatte med stopp i toaletten, och som pricken över i-et så krashades lite utemöbler. Men det var MYCKET trevligt också, med bad, grillning, rödvin och en massa trevliga människor. Nattens höjdpunkt var nakenbadet i sjön!

    Den 18:e juli var det Saras tur att bli 23. Ingen ångest över åldern där inte, vad jag kunde se i alla fall, och det är ju skönt! Sara bjöd in till traditionellt födelsedagsfirande med god mat och tårta i föräldrahemmet i Hanaskog. Som en parentes så kan jag tillägga att Sara och jag dagen därpå tog oss en tur på Kiviks marknad, vilket var väldigt trevligt!

    Den 22:a juli var en stor dag för Emma. Hon fyllde nämligen 20! Emma är egentligen Saras kompis, men jag fick följa med på festen som bihang! ;-) Det blev riktigt trevligt till slut, men jag är glad att jag slapp städa efteråt. Jag tror även att jag är glad att jag inte fick i mig samma mängd tequila som födelsedagsbarnet Emma, det kan aldrig sluta bra..

 Jobb, ska det vara eller inte vara?

Ja, det där med sommarjobb 2006 är ju en historia för sig. Jag trodde att jag skulle jobba på samma ställe som jag gjorde förra året, men fick i mitten av maj reda på att det inte fanns något jobb till mig! Vad gör man då? Jo, man går in på ams.se och söker jobb! Och vad finns det för jobb? Jo, som telefonförsäljare! Så det fick det bli! Och hur är det att jobba som telefonförsäljare, undrar ni kanske då? Ja, det är ganska så värdelöst faktiskt. Dåligt betalt, enformigt som attan, ganska meningslöst känns det också. Jag har jobbat på Online Telemarketing sedan efter midsommar och kommer att jobba kvar ytterligare ett par veckor. Men sen är det slut med det! Jag har nämligen fått ett annat jobb! Som personlig assistent åt en man i Bjärred som har MS. Jag har redan börjat gå bredvid och på måndag ska jag ha mitt första egna pass! Det här jobbet känns så mycket bättre, så mycket mer rätt! Jag känner att jag verkligen gör en insats och hjälper någon som behöver det, samtidigt som jag får en massa tillbaka av honom, i form av socialt umgänge och livserfarenhet, och dessutom så är det riktigt hyfsat betalt! Jag kommer att jobba lite helger då och då och kanske även någon vardag då och då när det fattas folk, som extrajobb under terminen. Och det är ju bra, för pengar behövs det alltid extra!

 Ett rus – varför kunde det inte varat längre!?

Fredagen den 28:e juli, det var precis häromdagen det. Min kära, goa väninna Johanna kom ner till Malmö från Nässjö för att se ”Gud” tillsammans med mig. Strax innan klockan nio på kvällen på Öja slottsruin, Ystad, så trädde han fram, till folkets jubel. Mina damer och herrar, tidernas allra största och bästa svenska artist: LARS WINNERBÄCK! Ja, det var som det brukar vara på hans live-konserter. Tiden stod stilla, inget annat än Lasse existerade. Och efter ett tag så kändes det till slut som om det bara var jag och Lasse där, i ett samförstånd och rus, som man önskar kunde vara för evigt.. Men en sån konsert kan man ju leva på ett bra tag, och självklart betalade man ju mer än gärna överpriset 220 spänn för en snygg Lasse t-shirt!

    Förutom att Lasse och konserten var fantastiskt så var det MYCKET trevligt att umgås med Johanna! Johanna, denna underbart roliga människa som aldrig bangar för något! Det är aldrig något krångel eller strul, vi bara är oss själva och det blir aldrig fel! Synd att hon bara hade tid att stanna här i lite drygt ett dygn.. Men snart ska hon tvinga med sin kära sambo ner hit för en stor shopping-tur i Köpenhamn! Det ser vi fram emot!

 Övrigt

Ja, vad har mer hänt då? Och vad mer är på gång? Jo, jag kan meddela att jag ännu inte har tagit tag i min ångestfyllda hemtenta. Det är inte riktigt likt mig att skjuta upp saker tills in i det sista, men jag antar att de fem månaderna med Alex som sambo satte sina spår.. ;-)

    I veckan som gick kom familje-invasion nummer ett, i form av storebror + kompis Viktor. Tanken var att de skulle stanna en natt, men de trivdes så himla bra här att det till slut blev tre! Och de var väldigt lätta gäster att ha hand om, de var mer eller mindre självgående! Det var ju bra att de råkade ha vägarna förbi Tyskland också när de ändå var här, och kunde ju då lämna av lite här, så blev det ju inte så baktungt i bilen på vägen hem till Nässjö för dem sen! ;-)

     Kommande vecka kommer familje-invasion nummer två, i form av mamma, Micke och Pontus. Så läääägligt att jag inte ska jobba speciellt mycket under den kommande veckan, så de kan få inta min lägenhet, göra sig hemmastadda och sen pyssla om mig under dygnets alla vakna timmar! Det ser jag fram emot!

     Efter två familje-invasioner kan det vara skönt att få lite miljöombyte. Då är det nämligen dags att fara till Kalmar/Öland, tillsammans med en fantastisk quinna, nämligen Hanna! Det råkar ju vara så att Hanna bor i Kalmar under terminerna och har ett litet fint studentrum där, så det är ju perfekt! Längesen jag var på Öland, det ska sannerligen bli trevligt!

    Närmast efter Öland har jag en Skottlandsresa att se fram emot den 11:e augusti! Men mer om det en annan gång!

Nu är det hög tid att masa sig mot sängen och se fram emot en rejäl sovmorgon i morgon bitti, innan det är dags att åka ut till Bjärred och jobba!

Ha det gott allihopa!

 /Joolz